h1

Hur resande kan minska – och alla vinner

15 juni 2010

Det har hänt en hel del inom den privata mobiliteten de senaste decennierna. När min pappa växte upp i Nordanstig var det ovanligt att man reste. Jag var nog oftare i Stockholm under min uppväxt än han var i den närmaste staden, Hudiksvall. Jag var på min första charter när jag var kring 10 år. Min son har redan flygit två gånger – och han är bara tre månader.

Det figurerar en bild av Miljöpartiet att vi vill förhindra människors mobilitet. Att vi vill att folk ska stanna hemma så mycket som möjligt så att miljöbelastningen av transportsektorn blir så liten so möjligt. Jag kan förstå att folk ser det så, men det figurerar en hel del osanningar om vår politik som våra meningsmotståndare använder för att sprida bilden av ett oseriöst förbudsparti.

Ett argument är att det skapar ett klassamhälle om det blir dyrare att resa (som det blir med co2-skatter), men det är inte seriöst att bedriva fördelningspolitik via miljöpolitiken. Det sköter vi med rättvisa skatter och fördelningspolitik.

Jag tycker om att folk rör på sig. Den mänskliga globaliseringen, att man kan träffa människor i andra delar av världen och inleda relationer, få vänner och öka sin förståelse för andra kulturer är något rakt igenom positivt. Vi är därför också drivande i investeringar för till exempel höghastighetsbanor så att man kan resa miljövänligt mellan metropolerna i Europa och kraftiga utbyggnader av kollektiv regionaltrafik.

Men vi lyssnar också på forskarna. Flygresandet beräknas öka med 300 procent de närmaste åren, om vi inte arbetar politiskt för att förändra den prognosen. Tvågradersmåler klarar möjligen en ökning av flygandet (om vi gör andra insatser), men inte tre gånger sin nuvarande volym. Därför borde alla partier vara överens om att flygtrafiken borde minska. (Och det var partierna i klimatberedningen, men efter det ville inte regeringen genomföra förslagen).

Miljöpartiet drivs av en förståelse för att flytta resandet till mer miljövänliga alternativ – och ersätta de resor som faktiskt inte behövs med andra lösningar.

Till det senare hör till exempel delar av affärsresorna och jobbpendlingen. Det är relativt vanligt att människor åker på jobbresor som de gärna sluppit. Eller åkt långa sträckor för ett enskilt möte – bara för att resa hem igen. Och är det någon som uppskattar att bilpendla i timmar mellan arbetet och hemmet?

Här går att effektivisera så att vi släpper ut mindre koldioxid, får en bättre arbetsmiljö och företag och offentliga verksamheter tjänar pengar. Vinna-vinna-vinna-lösningar.

Miljöpartiet driver i riksdagen, inspirerade av Telia och andra företag som lyckats med den här modellen och låta de statliga företagen göra samma omställning. Ersätta de resor som människor egentligen inte vill göra med videokonferenser, chattar, telemöten och andra IT-lösningar. (Läs MPs rapport här)

Maria Wetterstrand sa i sitt senaste kongresstal att ”2009 hade vi i runda slängar 225 000 statligt anställda i olika myndigheter. Säg att vi byter ut en av fem resor till videokonferenser. Då skulle Svenska staten gjort 525 miljoner kronor i vinst. Vi skulle dessutom ha minskat koldioxidutsläppen med 23 000 ton.

För att uppnå det hållbara samhället tror varken jag, mitt parti eller forskarvärlden att det räcker där. Dels måste vi jobba med andra sektorer, som livsmedelproduktion och boende. Men dessutom arbeta med omställning av godstransporter, gynna tågresor framför flyget för privata resor och samhällsplanera så att människor får möjlighet att ställa bilen och arbeta på distans.

Men en IT-omställning av de statliga företagen är en bra början. Därför lovar jag att jag tänker arbeta för att Stockholm tar täten i den här omställningen.

Jag vill att stadens förvaltningar ska få i uppdrag att minska sitt resande utifrån ovan nämnda vinna-vinna-vinna-principer och därigenom minska Stockholms co2-utsläpp. Det är inte på långa vägar allt vi behöver göra med stadens verksamhets egen miljöbelastning, men det är ett steg som alla partier borde kunna ställa upp på.

Annonser

One comment

  1. […] mobilitet, den politiska fråga som står mig kanske allra närmast hjärtat. Dispyten ledde till den här bloggposten av Anders, som jag bara inte kan lämna […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: