h1

Ett tillgängligt Stockholm

17 juni 2010

Stockholm har som målsättning att vara världens mest tillgängliga huvudstad i år, något kommunfullmäktige bestämde 1998. Det här var parallellt med att riksdagen bestämde att alla enkelt avhjälpta hinder skulle vara borta i år.

Bland kraftåtgärderna ”informerar” Trafikkontoret affärs-, restaurang- och fastighetsägare att deras lokaler ”ska” vara tillgängliga. Det arbetet kommer inte att få fart förrän riksdagen beslutar att otillgänglighet ska klassas som diskriminering. Men Stockholm skulle kunna göra så mycket mer – om det fanns politisk vilja. Idag är inte ens Stadshuset tillgängligt.

MP driver att vi ska koppla reglerna om tillgänglighet till sanktioner när de bryts, till exempel att krogar inte ska få utskänkningstillstånd.

Sedan några år (och lika många marscher för tillgänglighet) är kampen för tillgänglighet en av de frågor jag känner allra starkast för.

Missa inte Maria Johanssons blogginlägg ”Tioårig dröm” om handlingsplanen.

Jag har funderat mycket på hur man som politiker ska kunna föreslå en tillgänglighetsreform i en valrörelse. Det är så många som gjort det och sedan misslyckats. Jag tänker inte begränsa mig en valfråga till ännu ett mål, en ram eller ett årtal. Jag tänker helt enkelt stå för att det är skamligt, ovärdigt och pinsamt att politiker hittills har låtit bli att sätta in politiska styrmedel för att tillgängliggöra Stockholm – och kommit undan med det. Vi stockholmare borde ha varit bättre på att kräva handling.

Min valfråga blir sanktioner ska kopplas till Stockholms riktlinjer om tillgänglighet så att alla aktörer som idag bygger, äger eller driver verksamhet i lokaler också får känna vid ordentligt om de inte tar bort enkelt avhjälpta hinder. Riktlinjerna ska dessutom skärpas under mandatperioden. Särskilda medel ska budgeteras för att ta bort stadens egna hinder i våra lokaler och offentliga platser.

Och så upprepar jag borgerliga partiernas vallöfte från 1998 – Stockholm ska ta täten som mest tillgängliga huvudstad i världen. Nu gör vi det på riktigt.

Annonser

5 kommentarer

  1. Hej! Bra inlägg. Även om Stockholm långt ifrån kommer att klara målet nu under 2010 görs tack och lov dock hela tiden små framsteg. Det verkar vara en utdragen process men där det iallafall inte går bakåt.
    Sanktioner är nog ett klokt styrmedel för att öka på processen men det finns ett probelm som här bör belysas. Nämligen att olika former av tillgänglighet ibland står emot varandra. En trappa är t.ex ett oöverskådligt hinder för en rullstolsburen och denna behöver således här hjälp vilket gör att lokalen ej är tillgänglig. För flertaltet mindre näringsidkare (lokala butiker, fotvårdare, naprapater etc) kan emellertid ett krav på ett borttagande av en sådan trappa innebära att de måste flytta (eller att de väljer att flytta). Resultatet av detta blir därmed att denna närservice flyttas längre bort från den rullstolsburne. Minskad tillgängliget således. Frågan är alltså ifall inte detta på något vis bör vägas in i bedömningen. Risken finns då emellertid att det kommer att utnyttjas på sina håll som en förevändning att slippa handikappanpassa lokalerna. Oerhört svår avvägning men någon form av flexibilitet lär komma att behövas.


    • Det är sant att det kan förekomma krockar, men jag tror att det är en försvinnande andel av de olika sorters lokaler som skulle behöva byggas om. Trappan kanske kan byggas om till en ramp, även gående kan ju oftast gå i sluttningar.


  2. Trappsteg (1-3st.) kan oftast enkelt göras om till ramper men hela trappor är betydligt mer knepiga. Det är då de oftast väljer att flytta istället. Trappsteg in till lokaler direkt gator medför även det problemet att ramperna inte får sticka ut i gatorna/trottoarerna. Även här blir då flytt oftast alternativet då kostnaderna för enskilda företagare blir alltför stora för att bygga om lokalen invändigt. Ofta klarar inte ramperna lutningen heller. Krav på RWC kan även skapa liknande problem.
    Jag tror att det kan behövas någon form av fond vilken småföretagare kan söka pengar ifrån för att ha råd att genomföra detta utan att behöva flytta. En sådan skulle därtill troligen få rejäl fart på arbetet då viljan nog finns.


  3. De flesta affärslokaler hyrs ut till marknadshyror i Stockholm, ofta många 1000 kronor per kvm. Tror inte att fastighetsägarna tycker att otillgänglighet är bra om det minskar deras möjliga kundkrets av affärsinnehavare – dvs efterfrågan – drastiskt. Tillgängligt = möjlighet till fortsatt marknadshyra på hög nivå, Otillgängligt = mindre efterfrågan, lägre marknadshyra.


  4. […] tillgänglighetsfrågor behandlas, skriven av Abdo Goriya (S). Det känns förstås roligt att en hjärtefråga lyfts redan på första mötet. Motionen påminner om att Stockholm har haft som målsättning att […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: