h1

Miljöpartiet liberalerna?

21 oktober 2010

Neo-liberalen Mattias Svensson röstade på Miljöpartiet i riksdagsvalet 2010 och har fått ta emot ganska mycket spott och spe från andra liberaler (tycker alltid det är intressant när människor som värnar individers fria val tycker att det är jobbigt när människor väljer något annat än de själva).

Idag svarar Mattias på deras fråga ”är du nöjd nu då?” med ett rungande ja:

”(…) Tror inte att jag någonsin fått så snabb payoff på en röst. Ni som röstade på den månghövdade regeringen där alla i vanlig ordning snodde åt sig sina särintressen där de vill reglera mest och spendera mest pengar och som nu rivstartar med att införa skråväsende på skolområdet, hur känner ni idag då?”

Jag vill vara tydlig: Miljöpartiet är inte ett liberalt parti. Däremot brukar gröna partier, i länder där det inte finns liberala partier, vara ett attratktivt val för liberala väljare. Det vill säga väljare som värnar både ekonomisk liberalism, men även friare gränser för invandring, integritet, bra förhållanden för småföretag, starkt skydd för minoriteter, livsstilsliberala reformer, ambitioner på jämställdhetsområdet och så vidare…

I och med att Sverige saknar liberala partier är det inte konstigt att personer som Mattias röstar grönt. Det är ett ansvar som Miljöpartiet får leva upp till – utan att för den sakens skull lämna vår gröna ideologi eller anpassa oss högerut.

Frihetligheten som attraherar liberala väljare finns inom den gröna ideologin. Där finns också element som kan stöta bort liberala väljare, men inte så effektivt som t ex FRA-lagar, vårdnadsbidrag och begränsningar inom anhöriginvandringen borde göra.

Annonser

One comment

  1. Funnes det någon slags mer objektiv måttstock – och om en sådan skulle appliceras på svenska partiers ageranden i riksdagen, oavsett vad de själva kallar sig – så skulle de flesta partier kvalificera sig som liberala. MP, FP, C och M uppfyller de flesta kriterier och skulle väldigt väl kunna matcha liberala partier i andra europeiska länder politiskt.

    Om måttstocken definieras lösare, och om vi tar in liberala partier från andra världsdelar där t.ex. inte ens liberala partier alltid är att lita på i hbt-frågor, skulle till och med större delen av S program och en stor del av deras företrädare och delar av KD passa in.

    Det svåra är så klart att definiera en måttstock som är rimligt objektiv. För varje individ är det en personlig fråga – och för många liberaler i Sverige har alliansregeringens partier missat väsentliga frågor och det finns en besvikelse över det. Om den subjektiva utvärderingen skriver jag för övrigt i detta blogginlägg: http://alvor.wordpress.com/2010/10/16/liberaler-fast-i-utvarderingsklyftan/

    /Ulf



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: