h1

02 – Min första kärlek

02 december 2010

En om dagen.

Jag var väldigt orolig under ganska lång tid för att jag inte blev kär. När alla andra började leka ”pussjaga” på lågstadiet satt jag inne och ritade. När folk började gå på disco och dansa tryckare var jag hemma och spelade TV-spel. När folk blev ihop på mellanstadiet kände jag mer att aktivt ointresse.

Första gången jag var riktigt kär så att det kändes så hette hon Åsa. Jag minns fortfarande känslan av att ligga hemma i pojkrummet, jag var nog 16 år. Och tänkte ”nu är livet helt OK, men OM Åsa skulle vara kär i mig. Då skulle allt vara fantastiskt”. Det blev aldrig fantastiskt. Den gången.

Första gången någon också var kär tillbaka hette hon Karin. Vi var två parter i ett tonårstriangeldrama i Hudiksvall under sommaren mellan första och andra året i gymnasiet. På andra sidan dramat var det vi som blev tillsammans. Jag blev ganska knäckt när jag blev dumpad efter några månader utanför café Skutan i Hudiksvalll, en sen sensommarnatt.

Den första längre relationen var med Andreas, min första pojkvän. Det var på nivån ”vi kommer att bli gamla tillsammans”, för det här är någontint helt annat än de där unga bögarna som är ihop typ ett år och sen gör slut. Vi var tillsammans dryft ett år. Och även om vi inte har så mycket kontakt idag så är han en person jag fortfarande känner att jag skulle kunna berätta allt för.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: