h1

Människor, partier och demokrati

04 maj 2011

Igår medverkade jag på Makthavarölen och panelsamtalet ”Mot medlemslösa partier” som arrangerades av Sektor 3 och Makthavare.se. Panelsamtalet går att se här.

Samtalet föranleddes av rapporten med samma namn som konstaterar att partierna snabbt tappar medlemmar och inte verkar bry sig om det. Frågor ställs om hur medborgarinflytande säkras i framtiden om partierna är toppstyrda och inte längre medlemsorganisationer.

Jag deltog för att ge en annan bild av partipolitiken. Miljöpartiet har fördubblat sitt medlemsantal de senaste två åren och sjuder idag av medlemmar och aktivitet. Jag tror att det finns tre huvudanledningar till det:

– Till att börja med ligger de gröna idéerna i tiden. Det finns ett politiskt stöd för grön omställning och långsiktiga lösningar i stora delar av världen. Senast igår valdes den första gröna ledamoten in i Kanadas parlament.

– Miljöpartiet i Sverige har medvetet, under Maria och Peters språkrörsperiod, breddat bilden av hur man ”får” vara som miljöpartist. ”Vi ska vara ett parti för alla från frihetlig vänster till socialliberaler” är ett vanligt språkrörscitat när det gäller vår väljarbas. Min personliga brasklapp där är att när det gäller medlemmar så hoppas jag att efter den initiala nyfikenheten så utvecklar man ett grönt ideologiskt självförtroende i partiet och kanske lämnar de äldre ideologierna som självidentitet.

– Den tredje anledningen, som jag fokuserade på under panelsamtalet igår, handlar om öppenhet. Vår medlemsökning tog fart under en period då vi fick mycket uppmärksamhet för våra interndemokratiska processer. När vi avgjorde för oss känsliga frågor som EU-utträde och socialförsäkringssystemets utformning med direktdemokratiska instrument som medlemsomröstning och rådslag så skapade det en trovärdighet i vårt påstående att medlemskapet betyder något i Miljöpartiet. Gröna medlemmar får påverka på riktigt.

Med det sagt så tycker jag inte heller att ett parti bara ska lyssna på sina medlemmar. I vår partiprogramsrevidering som nyligen inletts är vårt mål att få input från alla – och framför allt stora delar av civilsamhället, forskningen och näringslivet. Utifrån den kunskapsbasen ska sedan våra medlemmar i en lång process mejsla fram gröna politiska lösningar för 2000-talet.

I samband med panelsamtalet igår kväll svarade jag på några frågor från Aftonbladet och Expressen om det rån och överfall jag var med om i helgen. Det jag ville säga är att det jag var med om självklart kommer att påverka mig under lång tid framöver. Men jag tänker inte låta det begränsa mig som politiker.

Jag kommer nu att ägna tid åt att vila, umgås med nära vänner och familj och få tid att bearbeta det som hänt. Därav blir bloggen vilande ett tag till. Jag vill tacka för alla hälsningar som jag fått av vänner, bekanta och andra om tillfrisknande. Det värmer.

edit: Panelisterna Adam Cwejman och Lars Stjernkvist har bloggat efter seminariet.

Annonser

6 kommentarer

  1. Du är en bra förebild för oss bög-83:or.


  2. visst är det härligt att bli berikad av måne-kulturen???


  3. […] Ankersjö | Cwejman | PA | AW | PLC | HW | SvD | SC | Sektor3 | Makthavare | Ankersjö 2 […]


  4. Så här några månader efter att du blivit överfallen och knivskuren i Alby, är det inte dags att analysera saken en smula? Jag menar på bloggen, för rimligtvis har du tänkt mycket på saken. Tror du att din könsmässiga identitet spelade någon betydelse, eller att det bara var ett utslag av allmän förortskriminalitet? Många uttrycker ironin i att en ung aktiv MP-ist, därtill bög, råkar ut för vad man kallar mångkulturens avigsida (eller värre). Har du några tankar om det? Har dina vanor när du rör dig ute på kvällar/nätter förändrats? Undviker du vissa områden, gör du riskbedömningar av gatusituationer och folk du möter? Hur tänker du på att polis och ambulans inte hade tid att hjälpa dig, särskilt med tanke på dina tidigare erfarenheter av polisen från Göteborgskravallerna?


    • Jan, ursäkta att jag missat din kommentar. Jag vet inte vad du syftar på med ”många”, men jag har också sett den kommentaren i några olika skepnader och tycker att de flesta varit ganska osmakliga. Vad tycker du?

      Jag känner inte något behov av att analysera rånet av mig under pågående utredning. Möjligen återkommer jag till det när den juridiska processen är över – eller ärendet är nedlagt.

      Jag tror dock att det är viktigt att när man varit med om sådana här saker så får man bestämma sig för vilka beteendeförändringar som känns okej att göra – och vilka som inte känns okej att göra – för att göra det medvetet. Jag vill inte låta det som hände påverka mig mer än nödvändigt. Däremot kan man förstås bli bättre på att följa sunt förnuft; som att ha sällskap hem sent på kvällar eller åka taxi.

      Jag fick bra hjälp av både polis och sjukvård vid och efter rånet och är väldigt tacksam för det.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: