Posts Tagged ‘jämställdhet’

h1

Om politik och föräldraskap

04 februari 2011

När en nära vän till mig nyligen var på arbetsintervju frågade han om hur det var att vara förälder och arbeta på företaget. Han fick svaret att hans partner skulle börja avsky honom. ”Vi har en prioriteringsordning som gäller här. Först kommer kunden. Sedan företaget. Sedan familjen”. Det är en hopplöst omodern syn på föräldraskap och jag tror att attityden är direkt skadlig för företaget.

Tyvärr finns samma syn i Rosenbad. I Sverige är det fortfarande inte möjligt för statsråd att vara föräldralediga. Och du behöver inte vara professor i genusvetenskap för att se skillnaden på hur ministrarna Tobias Billströms respektive Birgitta Ohlssons nyblivna föräldraskap porträtterats i media.

Igår läste jag Helene Öbergs artikel på Newsmill om hennes oro att att hennes graviditet kan vara ett argument för dem som vill att någon annan ska bli partisekreterare. Jag skrev, tillsammans med min vän och medförälder Anna Söderström, ett svar till Helene, för vi känner inte alls igen oss i att Miljöpartiet skulle ha problem med politiker som är gravida eller småbarnsföräldrar. Helene avslutar texten med att hon fortsätter att kandidera, då hennes partner kan ”stå tillbaka” några år och ta huvudansvaret för barnet.

Jag är orolig för att texten kan tolkas som att högt uppsatta politiker i Miljöpartiet får ”ta” att partiet kommer ”först”. Personligen skulle jag aldrig ställa upp som partisekreterarkandidat om jag inte trodde att det gick att kombinera med rollen som pappa – med delat huvudansvar. Om jag skulle bli vald, och bli förälder en till gång under min period på uppdraget, skulle jag ta lika stort ansvar för det barnet som jag idag gör för Abbe.

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin, i slutet av vår graviditet.

Annonser
h1

Gästblogginlägg: Damma av “det personliga är politiskt”

04 februari 2011

Gästblogginlägg av Anna Söderström:

Kommentar till min och Anders artikel på Newsmill:

Idag skriver jag och Anders en gemensam debattartikel om Miljöpartiets syn på familjeliv och föräldraskap. Vi vill dela våra positiva erfarenheter och de förebilder vi har inom partiet – som leder väg för att förändra samhällets stelbenta syn på föräldraskap.

Men här vill jag ta möjligheten att utveckla de tankar jag har – som feminist och mamma – kring perspektiv på föräldraskap som ofta försvinner i en polariserad jämställdhetsdebatt om vad som är rätt och riktigt. Klickar du på bilden ovan kan du läsa en intervju med mig från i somras kring mina tankar hur familjeliv och yrkesliv kan kombineras. Tillsammans med bland andra Maria Sveland, Wanja Lundby-Wedin, Peter Althin, och Thomas Dennerby svarar jag på frågan hur den här ekvationen kan lösas. Hela boken “Nyckeln till jämställdhet” kan du läsa på Ageraprojektets hemsida.

För mig är målet ett samhälle där alla föräldrar har möjlighet, rättighet och skyldighet att vara aktiva och närvarande föräldrar. Vi kan och måste arbeta politiskt för att förändra de strukturer som försvårar delat ansvar. Men vi måste också själva leva förändringen för att den ska ske. För mig är de personliga val vi gör också politiska.

Jag är ordförande för RFSL Stockholm sedan 2009. Höggravid blev jag omvald och peppad av personer i organisationen att fortsätta mitt engagemang. Som nybliven mamma blev jag vald till ordförande för RFSLs valberedning. I dessa två roller har jag makt och ett otroligt ansvar. Jag kan tala om fina jämställdhetsmål – men om jag inte lever som jag lär vilka signaler skickar jag då till min omvärld. Hur ska jag kunna engagera medlemmar att kandidera till förtroendeuppdrag och anställda att leva ett liv som inte bara kretsar kring yrkeslivet, om jag inte själv visar att det är möjligt.

Under graviditeten arbetade jag för Miljöpartiet i Stockholms stad. Jag vet att det där fanns enskilda medlemmar som automatiskt räknade bort mig från valrörelsen när nyheten om att vi väntade barn kom fram. Automatiskt tänkte också många att Anders skulle vara ledig först efter valet. Vi gjorde inte så – vi delade. För oss är det den gröna moderna vägen.

Vi arbetade båda i valrörelsen och vi var båda med vårt barn. Som nybliven mamma började jag sedan söka nya jobb och landade hos en arbetsgivare i privata sektorn. En modern arbetsgivare som uppmuntrar föräldraskap och inte visade rädsla eller tveksamhet inför att anställa en småbarnsförälder.

Vi kan inte låta den här förändringen avstanna – vi fortsätta välja företrädare som inte bara pratar feminism utan lever feministiskt. Gör vi det kommer den gröna rörelsen fortsätta växa ytterligare, eftersom vi bygger en rörelse som genomsyras av den gröna ideologin och vikten av att leva ett liv som är rikt och fullt – på alla områden.