If I were a boy…

Igår morse kl 04.14 föddes mitt barn, någon vecka för tidigt. Jag antar att Fisken inte ville riskera att konkurrera med internationella kvinnodagen, så han skyndade sig ut redan den 7 mars på morgonen.

För det blev en pojke, konstaterade barnmorskan snabbt vid förlossningen. Det innebär ett extra ansvar för oss föräldrar. För även om man inte ska dela upp människor och närande och tärande grupper så är det svårt att inte se allt elände som männen i världen ställer till med. Nästan alla krig, nästan alla mord och våldsbrott, nästan all tyngre kriminalitet, alla våldtäkter och sexuellt ofredande, nästan alla hatbrott och trakasserier har en man som förövare.

Jag vägrar tro att det skulle handla om en genetisk betingning att män är fysiskt benägna att begå grov brottslighet och kränka andra. Det handlar om hur pojkar generellt blir behandlade som barn och unga.

Jag lovar härmed att göra mitt yttersta som förälder och pappa för att Fisken inte ska bli en ”man” i den bemärkelsen att han har svårt för kommunikation och nära relationer, inte ser ner på människor som är annorlunda och inte tar till våld vid frustration.

Internationella kvinnodagen handlar, med all rätta, om kvinnor. Men jämställdhet och feminism för mig handlar också om män. Varför män beter sig som de gör och hur vi gör för att mansrollen ska förändras.

Det här inlägget är en del av en rödgrön bloggstafett med anledning av internationella kvinnodagen. Innan mig loggade Ilona Szatmari Waldau (V), initiativtagare till stafetten och efter mig kommer HBT-sossen, Åsa och Alexandra Einerstam (S) som bloggar politiska och fackliga frågor och hbt-frågor. Hela stafetten hittar du här.

(Fler om Fiskens födelse: Fredrik, Maria – och Jens.)